Syftet med denna undersökning var att se om hur viktiga adjektiven är för att elevers texter ska kunna anses som goda i bemärkelsen beskrivande och berörande. För att söka svar på frågan samlades tjugo autentiska elevtexter från högstadiet in, för att analyseras i hur mängden adjektiv kunde kopplas till att göra en text beskrivande och berörande. Adjektiven granskades i sitt sammanhang, i den mening de funnits i texten, för att se till helhetsintrycket. För att analysen skulle kunna genomföras valdes relevant litteratur till ämnet ut. Väsentliga begrepps befintlighet i elevtexterna som stilvärde, ordförråd, stilfigurer, betydelseomfång, intensionsdjup och ord för att skapa stämning har undersökts i analysen.

Under min utbildning till lärare i svenska som andraspråk kom jag i kontaktmed en undersökning som hävdade att flerspråkiga elevers texter iblandupplevs som tunna därför att de beskrivande partierna är få, och delvisinnehållsligt annorlunda jämfört med de beskrivande partierna i enspråkigaelevers texter.I scheman över utvecklingsgången i ett andraspråk framstår mängdenadjektiv i elevernas språk som en parameter med vilken man kan avläsa hurlångt eleverna kommit i sin språkutveckling. Jag ville därför undersöka omdet är bristen på adjektiv som gör att de flerspråkiga eleverna har färre ochmer glest spridda beskrivande partier i sina texter, vilket i så fall skullekunnat avhjälpas med adekvat undervisning om adjektivens betydelse fören text.Resultatet av min undersökning visar på, att det för de flerspråkigaelevernas del inte tycks vara så att adjektiven saknas i ordförrådet. Det ärvidare tveksamt om vi enbart med ledning av antalet adjektiv i en text kanavgöra hur tunn texten är.Min undersökning visar dock på ganska stora skillnader i andelenadjektiv i förhållande till antalet löpord i texten, jämfört med elevtexterskrivna på 1970- talet, vilket kan tyda på att det antingen har hänt någotmed det svenska skriftspråket eller, att det har hänt något med de svenskagymnasisterna..

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder.Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år.Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ?Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv? (Kuyumcu, 2009:126f).

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Ett förekommande problem i den svenska varumärkesrätten rör bedömning av särskiljningsförmåga för vissa varumärken. I fråga om ordmärken som består av en sammansättning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och Patentbesvärsrätten ha olika uppfattningar om hur särskiljningsförmåga för sådana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad får det sägas att rättsläget är oklart i frågan och därigenom något som behöver redas ut.     Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumärkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bär det. Ordvarumärket som sådant behandlas med utgångspunkt i dess uppbyggnad.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i litteraturen som kan bidra till ökad följsamhet och som kan underlätta implementeringen vid tillämpningen av fallförebyggande träningsinterventioner som genomförs i hemmet. Metoden som valdes för att besvara syftet var beskrivande litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i två omgångar i databasen PRIMO. Litteratur hittades också genom manuell sekundär sökning. Totalt inkluderades 16 studier.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.